Livet som småbarnsförälder

När man som jag är mamma ledig får man väldigt mycket tid och fundera på saker och ting, en sak som jag har grubblat på är att man alltför sällan säger tack tilldom som betyder något för en och som hela tiden finns där.

Vad menar jag med detta då, jo. I livet har man många olika sorts vänner man har:
- Riktiga vänner
- Oäkta vänner
- " Vänner"
- Vänner som ställer upp i vått och tort
- Vänner som man inte så ofta höra av men man vet finns där.
Sedan har men även de vänner dom finns och som har funnits hela sitt liv och dom kallas familj.
Jag har insett att man allt för sällan säger tack till dessa värdiga vänner för att dom finns och ställer upp. Man säger allt för sällan tack till sin familj för att dom finns och ställer upp...Man tar helt enkelt dom förgivet, man vad händer den dagen då förgivet inte längre finns...
Så från och med idag ska jag försöka säga tack till alla som verkligen betyder något för mig, inte bara för min egen skull utan även för deras skull, att de känner att det dom gör har någon betydelse.

Så nu tycker jag att alla ni som läser min blogg ska ta er en funderare och tacka någon som betyder något för er och som var längesedan ni sa tack till. Skriva gärna en kommerntar sen och berätta vem ni tackade och hur det gick.

Jag ska börja mitt nya tack liv genom att säga tack till alla er som läser min blogg och hoppas att vi kan föra vidare detta, för ibland räcker det med ett litet tack och någons vardag kan bli helt underbar.

Nu tackar jag för idag och kryper ner under täcket...=)